Följ oss på sociala medier!

Vilt äter skog och grödor för miljarder

dovhjort

Varje år bedöms vilda djur att orsaka miljardförluster för svenska skogsägare och bönder och på Berga gård i Södermanland blir betet uppätet av dovhjortar. – Dovhjortarna skövlar som gräsklippare då de tar allt, säger lantbrukaren Ulf Thunell. Gräset ser ut att vara jämnt klippt över hela åkern. Men här har inga maskiner gått fram utan det är dovhjortar som håller gräset kort.

– Här ser man hur de ätit, säger Ulf Thunell till Sydsvenskan. Han driver gården Berga tillsammans med sin fru Elin Beckman och tidigare har parets marker burit 60 kor med kalvar men numera räcker betet till knappt 40 djur. – Här skulle vi kunna göra en andra skörd men det funkar inte, säger Ulf Thunell.

Förra året fick paret nog och bestämde sig för att ta reda på hur stora förluster de gör på sin gård till följd av viltskador på grödorna. Då de ville ha något att jämföra med ställde de ut vad de kallar ”skyddsrutor” med stabila stängsel på sina marker. Skillnaden mellan gräset i den lilla buren och det som växer på åkern är slående.

– Förra året räknade vi på 30 procent förluster men eftersom vi började lite sent kunde vi inte jämföra med allt vi skördade. I år är det 50 procent i förlust då totalt hälften blir uppätet, säger Elin Beckman.

Gräset de odlar är menat som foder åt korna under vintern. Det handlar om stora pengar för ett litet företag så om de inte kan skörda tillräckligt kommer de att tvingas minska antalet djur i sitt bestånd i framtiden. – Och i så fall kan vi inte arbeta heltid på gården båda två, menar Ulf Thunell.

Dock är inte Elin Beckman och Ulf Thunell ensamma bland Sveriges bönder om att ha problem med vilt. Fast exakt hur stora värden som går förlorade till följd av viltskador vet ingen. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) uppskattar att åtminstone 2 miljarder kronor går förlorade i jord- och skogsbruk varje år.

Och i en studie utförd av Sveriges lantbruksuniversitet för tre år sedan uppskattas de skador som vildsvin orsakar inom jordbruket till 1,1 miljarder kronor årligen. Dock säger studien ingenting om annat vilt som dovhjort, gäss och älg.

Skogsbolaget Södra skogsägarna har i sin tur beräknat viltskadorna bland sina medlemmar till 980 miljoner kronor årligen. – Då är vi uppe i två miljarder och då har vi fortfarande hela norra Sverige kvar, säger Anders Wetterin, jakt- och viltexpert på LRF.

Enligt Wetterin uppgår nettovärdet i det svenska jordbruket till mellan fem miljarder och sju miljarder kronor årligen. – Om man jämför det med 1,1 miljarder i förluster så gör det runt 15 procent på bara vildsvin. Då inser man att våra medlemmar blir ganska sura. Det är ett stort problem det här, säger han.

Bakom ilskan finns en konflikt mellan jägare och lantbrukare eftersom många markägare vill ha stora viltstammar på sina ägor. Men djuren bryr sig inte om tomtgränser. För jordbrukare som Elin Beckman och Ulf Thunell, som arrenderar delar av sin odlingsmark, är problemet än större då de inte kan jaga på de värst utsatta åkrarna. Jag anser att den som vill ha mycket vilt i sin skog själv kan hägna in för annars faller kostnaden på oss lantbrukare, säger Ulf Thunell.

I januari nästa år ska Skogsstyrelsen presentera en rapport om viltskador i skogsbruket. Den senaste siffran som finns tillgänglig är från 2007. Då uppskattades skadorna till minst 500 miljoner kronor om året och sedan dess har problemen med vildsvin och dovhjort ökat.

– Det är ett av de största problemen man har i dag i skogsbruket så det är absolut jätteallvarligt. Regeringen vill att man ökar produktionen i skogsbruket eftersom det anses viktigt bland annat ur miljösynpunkt, och viltskador är ett stort hinder, säger Christer Kalén, viltexpert på Skogsstyrelsen.

På Jägareförbundet är man medveten om problemet. – Vi har ett handslag med skogsindustrin, en avsiktsförklaring, och det borde vi ha med jordbruket också, menar Bo Sköld, förbundets generalsekreterare.

Den fråga som måste lösas handlar om hur stora viltstammarna ska tillåtas att vara. – Man kan börja fundera på om inte staten bör ha en åsikt om hur många vildsvin vi ska ha. Är det verkligen rimligt att det inte finns någon övre gräns för de här viltarterna med tanke på hur mycket de kostar? säger Anders Wetterin.

Källa: sydsvenskan.se

#AlltOmJaktOchVapen

Something is wrong.
Instagram token error.
Hämta fler

Annonser

Albecom

jaktkit

Forswards

Honda

hundkarra

Woodsm

Ultracom

Följ oss på Facebook

#Kamerajakten

Something is wrong.
Instagram token error.
Hämta fler