Följ oss på sociala medier!

Vildsvinskött kan utgöra en smittorisk för jägare

kott

Vid både slakt och hantering av vildsvinskött bör man vara extrem noggrann med hygienen eftersom matförgiftningsbakterier är vanliga i den svenska vildsvinsstammen.

Vildsvinstammen har vuxit kraftigt de senaste tjugo åren. Den har dessutom spridit sig till nya områden både i Sverige och i andra delar av världen. En följd av detta är att människor både jagar och äter mer kött från vildsvin i dag. Enligt SLU har det dessutom kommit flera rapporter om att vildsvin kan bära på mikroorganismer som kan orsaka sjukdomar hos människor.

I en avhandling från Axel Sannö, doktorand vid SLU, ger en fördjupad bild av den smittorisk som vildsvin kan innebära för både jägare och konsumenter. Tillsammans med några kollegor har Axel utvecklat ett molekylärt diagnostest som påvisar dna från smittornas bakterier.

Med hjälp av denna metod har Axel sedan utfört tester på slaktkroppar, avföring och köttfärs. Undersökningarna fokuserade på att hitta Salmonella, Yersinia och colibakterier som kan orsaka EHEC och det visade sig att den här typen av matförgiftningsbakterier är vanliga bland svenska vildsvin.
– Mat­förgiftnings­bak­terier finns främst i svalget men förekommer även i mag-tarmkanalen hos vildsvin. För att undvika förorening av slaktkropp och kött är det därför oerhört viktigt med god hygien vid slakten, säger Axel Sannö i ett pressmeddelande.

Vid undersökningen av vildsvinsfärs testades tjugo prover som kommit från jägare och tolv från konsumentförpackningar. I färsen från jägarna påvisades dna från Y. Enterocolitica i fyra prover och i konsumentförpackningarna i sex prover. Däremot hittades inga spår av salmonellabakterier eller Y. pseudotuberculosis.

– Det här innebär att det finns en risk för dem som hanterar och konsumerar färsen och det är oftast är jägarna själva därfördet  är viktigt att denna information sprids, säger Axel Sannö.

Den molekylära testmetoden som Axel utvecklat visade sig vara lika väl anpassad för att påvisa förekomst av salmonellabakterier och Yersinia enterocolitica men den behöver utvecklas mer för att fungera lika bra för att identifiera Y. Pseudotuberculosis.
En stor fördel är att svaren från metoden går att utläsa redan efter fyra dagar. Att jämföra med tidigare metoder där det tar längre tid att få fram ett svar.

Källa: ja.se (Jordbruksaktuellt)

#AlltOmJaktOchVapen

Something is wrong.
Instagram token error.
Hämta fler

Annonser

jaktkit

Ultracom

Albecom

Forswards

Honda

Woodsm

hundkarra

Följ oss på Facebook

#Kamerajakten

Something is wrong.
Instagram token error.
Hämta fler