Följ oss på sociala medier!

Så jagades varg förr i tiden

Det lär finnas gott om varg i Östergötland vilket har fått nt.se att forska i hur vargfrågan hanterades på 1800-talet då varg var mycket vanligare. Så det vargpar som lever i Hällestadsskogarna behöver förmodligen inte frukta människan. Annat var det på 1800-talet och tidigare. Då var i stort sett plikt för alla att ställa upp i vargjakten.
Tillsammans med Gösta Johansson och Bengt Mellström, båda från Hällestad, besöker nt.se varggropen, som är överraskande stor, cirka tio meter i diameter och ungefär tre meter djup, och som finns bara någon kilometer från samhället på vägen mot Igelfors, invid Stigstorpegölen.

I Östergötland fanns det första halvan av 1800-talet cirka 100 vargar. I NT från den 23 mars 1831 stod det att läsa att det under det senaste året fällts 33 vargar. Och redan i Kristoffers landslag från 1442 finns det reglerat hur man var skyldig att delta i vargjakten.

Under åren 1827 till 1839 dödades totalt omkring 6 790 vargar i Sverige och under åren 1850–1859 ytterligare omkring 1 900. Just omkring 1830 fanns det som allra mest varg. 1829 dödades exempelvis 465 hästar, 2 108 kor och 21 608 får, getter och svin av vargar, enligt Carl-Herman Tillhagen i boken Allmogejakt i Sverige.

Man jagade varg på många olika sätt då. Vid Risinge hembygdsförening finns till exempel vargnät, trumma, spjut, harskramlor och gevär. Ett annat sätt var att bygga en varggrop som använts som jaktmetod sedan stenåldern.

Evert Pettersson berättar om varggropen i Hällestad i Risinge hembygdsförenings årsskrift från 1976: Man grävde en grop på ungefär fyra kvadratmeter och två meter djup med lodräta sidor. Man täckte över gropen med stänger, mossa och grangrenar och mitt över gropen placerades ett bete, exempelvis ett självdött djur. Eller en levande gris vars skrik skulle locka fram vargen och när den försökte komma åt bytet föll den ner i gropen och kunde lätt dödas. Men fångstgropen kunde även användas till andra djur. Över 27 000 fångstgropar för klövdjur är kända i Sverige, varav en tredjedel i Jämtland. Ett tag på 1800-talet var det nära att älgen blev helt utrotad på grund av dessa.

Evert Pettersson menar att det fanns ytterligare några varggropar i Finspång på 1970-talet, till exempel i närheten av järnbruket i Lotorp och ett par i centrala Finspång, inom Siemens och Gränges industriområden. Kanske är Varggropsvägen på Norrmalm ett minne därifrån. Fångstgroparna för varg hade ofta murade väggar för att göra det svårare för vargen att ta sig upp. Kanske var det anledningen till att vargen i Hällestadgropen kunde smita. Jakt med fångstgrop förbjöds i lagen 1864.

Källor: nt.se, Allmogejakt i Sverige (Carl-Herman Tillhagen), I Risingebygd (Evert Pettersson), Forskning och Framsteg (2012-09-07), Wikipedia och Nationalencyklopedin.

#AlltOmJaktOchVapen

Something is wrong.
Instagram token error.
Hämta fler

Följ oss på Facebook

Facebook Pagelike Widget

#Kamerajakten

Something is wrong.
Instagram token error.
Hämta fler