Följ oss på sociala medier!

Forskningsfakta om vildsvinskött och smittorisker

Vildsvinskött har eftersom blivit en allt viktigare naturresurs. Men det är viktigt att vara mycket noggrann med hygienen både vid slakt och vid senare hantering av köttet. Matförgiftningsbakterier är nämligen vanliga i den svenska vildsvinsstammen. Vilket visade sig i en avhandling från SLU, där Axel Sannö har utnyttjat en nyutvecklad, snabb diagnosmetod för sådana bakterier.

Under de senaste tjugo åren har vildsvinsstammen vuxit kraftigt. Och den har dessutom spridit sig till nya områden, både i Sverige och i andra delar av världen. En följd av detta är växande problem med trafikolyckor och skadegörelse på grödor och mark. Men också att allt fler människor jagar och äter vildsvin. Samtidigt har det kommit rapporterar om att vildsvin kan bära på mikroorganismer som kan orsaka sjukdomar.
Axel Sannö visar i sitt doktorsarbete vid SLU en fördjupad bild av den smittorisk som vildsvin kan innebära för jägare och köttkonsumenter. Han har tillsammans med sina kollegor utvecklat ett molekylärt diagnostest som påvisar dna från viktiga bakterier. Och han har sedan gjort tester på slaktkroppar, avföring och köttfärs.

Undersökningarna har fokuserat på stammar av tre viktiga matförgiftningsbakterier: Salmonella, Yersinia samt colibakterier. Dessa kan orsaka EHEC vilket visade att matförgiftningsbakterier är vanligt förekommande bland svenska vildsvin. Dna från minst en av dessa bakterier fanns i prover från omkring hälften av de 178 undersökta vildsvinen, vilka kom från både jaktgods och privata jägare. 46 individer bar på dna från Yersinia enterocolitica, 37 bar på dna från Yersinia pseudotuberculosis och 32 individer bar på dna från någon salmonellabakterie.

Matförgiftningsbakterier finns främst i svalget men även i mag-tarmkanalen hos vildsvin. För att undvika förorening av slaktkropp och kött är det därför viktigt med god hygien vid slakten, menar Axel Sannö.
Vid undersökningen av vildsvinsfärs testades tjugo prover som lämnats in av jägare och ytterligare tolv konsumentförpackningar. I den färs som erhölls från jägare påvisades dna från Y. enterocolitica i fyra prover och i proverna från dagligvaruhandeln och vilthanteringsanläggningarna fanns dna från denna bakterie i sex prover. Däremot hittades inga spår av salmonellabakterier eller Y. pseudotuberculosis. – Det här innebär att det finns en risk för dem som hanterar och konsumerar färsen, vilket oftast är jägarna själva, och därför är det viktigt att denna information sprids, säger Axel Sannö.

Den nya molekylära dna-testmetod som utvecklades visade sig vara väl anpassad för att påvisa förekomst av salmonellabakterier och Yersinia enterocolitica, men det krävs ytterligare utvecklingsarbete för att den ska fungera lika bra för Y. pseudotuberculosis. En stor fördel med metoden är att den ger svar redan inom fyra arbetsdagar, vilket kan vara mycket användbart vid smittspårning. Med de äldre analysmetoderna måste de svårodlade bakterierna först renodlas och det är tidskrävande.

Källa: forskning.se

#AlltOmJaktOchVapen

Something is wrong.
Instagram token error.
Hämta fler

Annonser

Woodsm

Forswards

Honda

Albecom

jaktkit

Ultracom

hundkarra

Följ oss på Facebook

#Kamerajakten

Something is wrong.
Instagram token error.
Hämta fler